|
Eftersom ett gäng fjortisar startat krig mot mig måste jag ta upp ett ridläger som jag jobbade på tillsammans med fjortisarna. Det var en av de värsta veckorna i mitt liv. Det började med att jag åkte ut dagen innan lägret skulle börja och packade upp mina grejer, då slipper man det nästa dag när det ändå är så mycket att göra. Eftersom ledarna sover i lägerhuset så bäddade jag min säng, sedan åkte jag hem. Nästa dag kom jag tillbaka och upptäckte att på kvällen dagen innan hade fjortisarna kommit och slängt ner mina lakan på golvet. (Och tro mig, ett golv i ett lägerhus med plastmatta är nog det skitigaste som går att finna....) Jag blev lite sur och frågade dem varför de hade gjort så. "För det var ivägen" sa de. Vuxna människor skulle ha vikt ihop lakanen snyggt samt bäddat i dem igen efteråt, men nej. Vidare hade fjortisarna också tagit med sig en stackars kompis som på nära håll fick se konflikthantering under veckan. Våran chef frågade mig om jag visste att kompisen skulle komma, men det gjorde jag inte. Hon sa då att hon inte heller visste det och att de borde ha förvarnat henne om det. Kan man ju lätt hålla med om! Under veckan som gick var det nog minst fyra-fem bråk dagligen. När det inte var bråk gick fjortisarna runt och spred skit om mig och surade. Jag är deras chef och det kunde de inte ta! De gjorde verkligen allt för att provocera fram bråk hela tiden. De lyssnade på musikmobiler på hög volym när vi var på uteritter. Hästarna blev irriterade och jag sa åt fjortisarna att stänga av. De tänkte noll på säkerheten under hela veckan. De ledde hästar i bara grimskaft, flaxade omkring när det var hästar i närheten och gjorde sig till allmänt åtlöje. Allt detta inför de stackars lägerbarn som var där. Jag kan acceptera att man är olika, men jag kan inte acceptera att man lattjar med säkerheten eller struntar i att lyda sin boss, hur jobbigt det än är. När vi red ut så gav de helt plötsligt gruppen olika kommandon om att vi skulle byta gångart och liknande. Helt utan att ryttarna eller jag var med på det. Att byta gångart är livsfarligt utan att kolla att alla är okej! Sticker en häst sticker alla, och kvar på marken ligger ryttarna. Det var också bråk om vem som skulle göra vad. Det är bara några få boxar åt ledarna att mocka, ändå gjorde jag mer än hälften trots att fjortisarna var två. Så omoget beteende. När jag åkte hem över natten för att sova och kom tillbaka på morgonen hade de tänkt ut och sparat de värsta skitsysslorna till mig. Och som vanligt var de en halvtimme sena i planeringen redan.... Hur svårt kan det vara att gå upp i tid och sköta det man ska? Jag hörde de mest otroliga undanflykter under veckan. Suck. Eftersom fjortisarnas kompis hade tagit min säng så bytte jag rum till ett eget. Det var bara skönt tyckte jag, deras erbjudande om att "visserligen har vi tagit din säng men du kan få sova på golvet" avböjde jag. En dag hände någon som fick det att rinna över för mig. När jag skötte lunchsysslorna var fjortisarna i mitt rum och snokade. Eller som de sa "använde spegeln". Det faktum att det finns spegel vid deras eget rum dög tydligen inte. Eller att de hade kunnat välja flera andra speglar. De gick helt enkelt in i mitt privata rum när jag inte var där, rotade igenom mina saker och läste min dagbok. Det är sådant man absolut inte gör, oavsett vad man vill veta. I dagboken hade jag antecknat vad jag och min chef sa när vi pratade om fjortisarna, och hon höll bara med. Antagligen gjorde det fjortisarna galna, för därefter gick det överhuvudtaget inte att få ett vettigt ord ur dem. Inte för att det var så lätt från början heller.... Nu började den värsta tiden. Jag skötte allt själv. Jag organiserade lekar, tog hand om hästarna, hade lektioner med barnen och skötte stallet. Fjortisarna satt uppe i sitt rum och sminkade sig och snackade skit om mig. Jag råkade komma in i deras rum när de var i full gång med att säga både det ena och det andra. Trots att de säkert fattade att jag hörde bad de inte om ursäkt. Teorilektionerna ledde jag helt själv. Jag ville att de skulle hjälpa till men nej, det passade inte. Klagade inför min chef som tog ett allvarligt snack med dem. När vi senare pratade så berättade hon att fjortisarnas hjärnor fungerar annorlunda än vuxna hjärnor, och att det var därför fjortisarna inte kunde tänka ett steg längre som hon och jag. Det finns en regel när det gäller maten på ridläger. Om en ledare ska ha specialmat, ska hon göra den själv. Trots detta kom den ena fjortisen och var svinarg för att jag inte hade gjort hennes mat. Jag pratade med min chef och hon sa att jag inte skulle ta åt mig. Lägerbarnen fick höra massa skit om mig från dem, att de skapade dålig stämning var inget de ägnade någon större tanke. Ett av barnen kom till mig och frågade om ledarna brukade bråka såhär. "Nej", sa jag. "Bara X och Y." Under veckan så var fjortisarna professionella en timme, och det var när vi hade presentationsrunda för då handlade det ju om dem själva. Man ska inte jobba på läger om man inte förstår att man inte är på läger, man arbetar på ett! Tror jag försökte förklara det för dem ungefär hundra gånger. Att de läste min dagbok fick jag veta för några månader sedan, ändå hade den ena av dem mage att gå och säga "förlååååt, vi giiiillar dig!". Eller hur. Jag märkte det tydligt. Nej, det minsta jag kan önska är att jag slipper arbeta med dem i framtiden. Just nu ser det ljust ut - jag har fått jobb igen men ingen har frågat efter dem.... Det lönar sig inte att vara elak, dum och fnissig när det är ett riktigt arbete. Efter detta läger spydde fjortisarna massa skit över mig. Bland annat satt folk på US-möten där man fikade och skrattade bort timmar av tiden. Inget fick man bestämt och "majoritetet vinner" var ju bara att glömma. Det var en enskild person som hade hela makten, trots att det var en demokrati. Jag blev fasiken mörkrädd! US hade en egen kassa men pengar. Det var bara det att en del pengar hade folk stoppat i egen ficka, en del hade på något mystiskt sätt "försvunnit" och en del pengar ville man inte göra av med för då räckte det ju inte till fikakassan. Ehhh??? Som tur är funkar US mycket bättre nu. Vi har blivit av med alla som sitter där trots att de är för gamla. De som bara kom ut när det passade och som struntade i att jobba har vi fått bort. Äntligen lite frid i stallet.
|
Vid ett kom Ida N och Carro ut. De red Flingan och Dublin i ridhuset, sedan bytte vi till Roy och Billy. Tog en sväng ut senare, jag ledde Odd. Han var sååå pigg! Stackarn, han tyckte det var så roligt att komma ut! 
Vi la väl ungefär tusen volter och jag tror jag sa åt honom att sakta ner tempot typ lika många gånger. Men det var kul att han blev så glad 
